Det verkar som om intresset för barnvagnar förvandlas till ett slags beroende för vissa kvinnor.

Jag har läst trådar på familjeliv om mammor som inte bara har en, två tre utan tjugo olika barnvagnar! Som konsumerar barnvagnar som andra konsumerar godis. Och nu har jag som tidigare förundrats över dessa barnvagn-o-holics insett att jag kanske är på väg att trilla dit jag också.

Jag tror det började med att vi när vi väntade vårt första barn fick en vagn av märket Dorjan i present. Det var en vanlig fyrhjulig vagn med mjuklift, på den tiden (för sex år sedan) fanns det inte så mycket annat att välja mellan än fyrhjulig vagn med mjuklift, hårdlift eller separat liggkorg.

Det enda problemet med vagnen ( förutom att den var tung som en pansarvagn ) var att den tappade hjulen titt som tätt. Det var inte jätteroligt att gå omkring med vagnen på väg till barnavårdscentralen och tappa hjulet mitt på vägen. Dessutom hade den lufthjul, vilket ledde till stora problem med punktering titt som tätt. Så när barnet var ett och ett halvt år köpte vi vår första vagn för egna pengar, en Brio Race som användes flitigt tills barnet inte ville sitta i vagn längre.

race1

När jag väntade andra barnet kände jag att jag behövde ta lite revansch på vagnfronten. Den här gången skulle det inte duga med första bästa vagn utan vi skulle ha den bästa vagnen.

Så jag och den inte alltför entusiastiske blivande tvåbarnsfadern gick otaliga vändor på Babyland och Babyplanet där vi provrullade, provfällde och kritiskt granskade de vagnar som fanns. Till slut gav fadern upp och tyckte att den hormonstinna mamman kunde få välja vagn själv.”Det blir nog bra”.

Så runt vecka 20 nånting gick jag och lade handpenningen på en Brio Sing.

sing

Bara för att ett par veckor senare ta tillbaka ordern. Då hade jag plötsligt bestämt mig för en Bugaboo istället. Och en sådan fick barnet åka i under sina tre första levnadsmånader. Då hann jag också shoppa på mig en extra sommarsuflett och ett par olika skötväskor.

bugga

Men när sommaren blev till höst var jag inte lika nöjd med vagnen. Blöta löv fastnade i de små hjulen och den kändes väldigt kylig. Istället för att köpa både snöhjul och åkpåse för en mindre förmögenhet bestämde jag mig därför för att sälja vagnen och inhandla en rejäl Emmaljunga city cross med mjukllift till istället.

emmaljunga

Emmaljungan fungerar utmärkt på de flesta underlag, är lättkörd och inte speciellt tung men den har en nackdel. Den är väldigt stor. Vagnen får bara plats i bakluckan på bilen om man tar av hjulen innan man stoppar in den så nu är jag inne på att införskaffa vagn nr 3, en quinny buzz.

buzz26

Jag hittade den på blocket och ska åka och hämta den ikväll. Spänningen är olidlig. Men något säger mig ändå att detta inte är slutet på den oändliga vagnhistorien…

/ A

Följ mammamaffia med bloglovin

Annonser