Är det här ett skämt eller på riktigt?
Enligt något engelskt nätforum är iallafall brittiska mödrar så överbeskyddande mot sitt första barn att de blåser lilla stjärten torr med hårtork efter blöjbytet och ringer akuten när älsklingen blivit blå om läpparna av isglass.

Jag antar att det kan vara sant.

Jag har träffat på sorten själv. Det är de som sitter och tar upp all plats i väntrummet på barnakuten eftersom deras lilla älskling har 38 graders feber. (38 grader ÄR ju inte ens feber! ) Trots att ungen mår skitbra och är hur glad som helst sitter de och väntar på doktorn för det kan ju faktiskt vara nåt. Förmodligen är det därför väntetiden på barnakuten är sisådär 5 timmar i snitt.

Dessutom är de så sjukligt osäkra att de låter sitt lilla sockergull få precis vad det vill. Jämt.
Skulle mamman någon gång säga nej till det lilla barnet börjar barnet tokskrika och eftersom mamma inte vill känna sig som en dålig och orättvis mamma får barnet sin vilja igenom. Igen.

Det är förmodligen samma mammor som tillbringar all sin lediga tid med att hitta på skojiga aktiviteter och roliga utflykter för barnet och som aldrig, aldrig någonsin skulle tillåta sig tänka tanken attgöra något för sin egen skull. Eftersom egentid mest är till för såna där egoistiska, självcentrerade mammor som struntar i sina barn.
När barnet blir lite större och svarar med att bli sur och försöka slita sig loss från sin kvävande mammas omsorger förstår hon ingenting och blir helt förkrossad. Vad har hon gjort för fel?

Annonser